f u m i h i r o

Idag regnar det alltså, och inte så lite heller! Det verkligen vräker ner! Hiro gick där och såg lite uppgiven ut nu sist när vi var ute. Han är inte överförtjust i regn faktiskt. Han följer med såklart, men han gillar det inte. Det roligaste tycker han är när man kommer in igen och jag torkar av det värsta med en handduk, han bara älskar att jaga och bita i handduken! Det är med andra ord inte så lätt att få honom någorlunda torr, men han lär sig väl det med. Det är trots allt första gången vi tar med honom ut i regn!
Han är också en liten buse! Vi har ju satt grind för trappan upp till sovrummet och arbetsrummet, men eftersom trappstegen är "öppna" så har vi satt för en massa saker på baksidan av trappan för att han inte ska kunna ta sig upp där. På något sätt hade han ändå lyckats smita förbi, och det fort! Ena sekunden låg han på golvet och tuggade på sin tuggis, och nästa sekund var han bara borta! Vi letade på hela nedervåningen, ingen hund! Vi ropade på honom, och inte ett ljud hörde vi. Ytterdörren var låst så vi hade ingen aning om vart hunden hade tagit vägen. Så helt plötsligt hörde vi något tassande ovanifrån! Och visst, när vi gick uppför trappan stod han där uppe och viftade på svansen - hur glad och lycklig som helst! Hemma hos Annika kan de nämligen gå uppför trappan från altanen, men inte nedför. Så han stod där och väntade på att vi skulle komma och bära ner honom... En riktig liten buse är det minsann! Det känns som om man skulle behöva ha ögon i nacken!